Välkommen till min blogg










Mitt namn är Sara och jag är en stolt mamma till min son Benjamin som är 2 år och min dotter Amanda som är 7 månader. Jag är 31 år och bor i södra delen av Sverige, det vill säga Skåne.



Jag kommer att blogga om många olika saker som har hänt i mitt liv och om saker som sker.



Att blogga är riktigt kul, fast jag har inte varit så aktiv på sistonde. Nu ska jag bli bättre på det och börja blogga en massa igen. Jag hoppas att ni kommer att tycka det är lika roligt och intressant att läsa den...



Jag är utbildad färdig personalvetare. Men för tillfället är jag föräldrarledig för Amanda. Men i Mars 2011 ska jag åter ut på arbetsmarknaden. Vilket jag kan längta till även om jag njuter av att vara hemma med barnen.







Skulle vara kul om ni vill kommentera =)







Vi hörs!!







Massa kramar







Sara mamma till Benji & Amanda



tisdag 7 december 2010

Sitter och lusläser här på nätet

om barn som inte vill sova. Benjamin är i en sådan fas nu. Denna fas har varat i över två månader. Detta börjar bli riktigt jobbigt. Han ska inte somna på kvällarna. Rutinen vid läggdax ser ut så här: Vi läser saga och han dricker välling i sin säng. Sen stannar någon av oss kvar hos honom tills han somnar. PROBLEMET är att han somnar INTE?!? De flesta kvällar har vi en läggningsrutin som håller på 20:00 till 23:00. Sen vaknar han på natten men då får han sova hos oss. Men han kan vara vaken 2 timmar då med. Vart får han sin ENERGI ifrån? Han är trött men ändå är han som en duracell kanin.
Han har fortfarande inte somnat nu ikväll, Jag förstår att barn går igenom faser då de upplever osäkerhet och rädsla, och att då ska föräldrarna vara hos dem. Men hur länge ska våra svåra långa läggningsrutiner vara?!?!
Jag skulle vara tacksam för tips om hur vi kan gå tillväga.

1 kommentar:

Therese sa...

Hej kusin!
Vi har varit stenhårda härhemma.. Det krävs ett visst psyke men står man ut så blir det bra..
Vi läser saga och dricker välling i Alvars rum, han kryper i säng varpå vi sjunger Trollmors vaggsång, säger godnatt och går ner på första våning. Varje gång han kommer upp så tar vi inte ögonkontakt och säger INGENTING utan leder bara tillbaks honom, stoppar om och går igen.. I våras var han inne i en period när jag gick fram och tillbaks 237 gånger första kvällen men jag var konsekvent. Sedan dess har han i princip slutat komma upp om han inte är kissnödig... Det funkade på våran son.. Han skulle ALDRIG somna om vi satt kvar, det går inte ens vila middag med honom :)